ٱلْحَآقَّةُ ﴿١﴾
Allah no janntoo fii Ñalaande ummital ndee fow tawetee e mun
Hello jaaɓorde›Faccirol›Al-Haaqqa (69)
Makkiyya · 52 aayeeje
ٱلْحَآقَّةُ ﴿١﴾
Allah no janntoo fii Ñalaande ummital ndee fow tawetee e mun
مَا ٱلْحَآقَّةُ ﴿٢﴾
Refti O mawniniri ɗum ngal lamndal: ko honɗum woni fii Darngal?
وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا ٱلْحَآقَّةُ ﴿٣﴾
E ko anndin maa ko woni fii ngal Darngal?
كَذَّبَتْ ثَمُودُ وَعَادٌۢ بِٱلْقَارِعَةِ ﴿٤﴾
Samuudu yimɓe Saalihu ɓen, e Aadi en yimɓe Huudu ɓen fennii Darngal duɗɗay ngal yimɓe hakkee kul huli maggal
فَأَمَّا ثَمُودُ فَأُهْلِكُوا۟ بِٱلطَّاغِيَةِ ﴿٥﴾
Samuuda en kan, Allah halkirno ɓe haacaango yottiingo satteende e kulaleeji. وأم اعاد فأهلكوا بريح صرصر عاتية
وَأَمَّا عَادٌۭ فَأُهْلِكُوا۟ بِرِيحٍۢ صَرْصَرٍ عَاتِيَةٍۢ ﴿٦﴾
Aadi en kan, Allah halkir ɓe henndu ɓuuɓundu haa feƴƴiti, tiiɗundu e maɓɓe
سَخَّرَهَا عَلَيْهِمْ سَبْعَ لَيَالٍۢ وَثَمَـٰنِيَةَ أَيَّامٍ حُسُومًۭا فَتَرَى ٱلْقَوْمَ فِيهَا صَرْعَىٰ كَأَنَّهُمْ أَعْجَازُ نَخْلٍ خَاوِيَةٍۢ ﴿٧﴾
Allah wurti henndu ndun e hoore maɓɓe dumunna jemmaaji jeeɗiɗi e ñalormaaje jeetati, ndu lanni fii maɓɓe haa ka hatti. Yi'aa yimɓe ɓen e koɗooli mun hino halkaa e leydi, wa si tawii hara ko binndeeje tamaro yanɗe e leydi yoorundi. فهل تر لهم من باقية
فَهَلْ تَرَىٰ لَهُم مِّنۢ بَاقِيَةٍۢ ﴿٨﴾
Taw si a yi'anay ɓe fittaandu heddii ndu ɓaawo lette ɗen yanude e maɓɓe?
وَجَآءَ فِرْعَوْنُ وَمَن قَبْلَهُۥ وَٱلْمُؤْتَفِكَـٰتُ بِٱلْخَاطِئَةِ ﴿٩﴾
Fir'awna e mofte adinooɓe mo ɓen, e ca'e lettiranooɗe wayliteede ɗen, woni yimɓe Luutu ɓen, ɓe ardi e kuuɗe bonɗe immorde e sirku e geddi. بلغ Alqur’aana · Faccirol فعصوا رسول ربهم فأ خذهم أخذة ر ابية
فَعَصَوْا۟ رَسُولَ رَبِّهِمْ فَأَخَذَهُمْ أَخْذَةًۭ رَّابِيَةً ﴿١٠﴾
Kala maɓɓe yeddi Nulaaɗo mun on, ɓe fenni mo; Allah nanngiri ɓe nanngal ɓeydiingal ko O timminta halkude ɓe
إِنَّا لَمَّا طَغَا ٱلْمَآءُ حَمَلْنَـٰكُمْ فِى ٱلْجَارِيَةِ ﴿١١﴾
Ko Menen woni, fewndo ndiyam ɗam hummbunoo, ronndinoo ɓen wonunooɓe keeceele mon ka laana dogayka, ka Annabi Nuuhu lesunoo e yamiroore Amen, fii ko waɗɗoɗon e mun
لِنَجْعَلَهَا لَكُمْ تَذْكِرَةًۭ وَتَعِيَهَآ أُذُنٌۭ وَٰعِيَةٌۭ ﴿١٢﴾
Men waɗiri kan laana e fillayee makka on, waaju ko dallinoree e halkeede yedduɓe ɓen, daɗnda gomɗimɓe ɓen, nowru nanayndu nana ɗum
فَإِذَا نُفِخَ فِى ٱلصُّورِ نَفْخَةٌۭ وَٰحِدَةٌۭ ﴿١٣﴾
Si Malaa'ikaajo halfinaaɗo wuttugol on ka allaandu wuttii wuttaande wootere, ko ndeen woni ɗiɗaɓiire nden
وَحُمِلَتِ ٱلْأَرْضُ وَٱلْجِبَالُ فَدُكَّتَا دَكَّةًۭ وَٰحِدَةًۭ ﴿١٤﴾
Leydi ndin e pelle ɗen ɓamtee, ɗe mo ɓññe mo ɓññannde sattunde, pecce leydi ndi e pelle ɗe sewi
فَيَوْمَئِذٍۢ وَقَعَتِ ٱلْوَاقِعَةُ ﴿١٥﴾
Nden ɗum fow waɗata, Darngal ngal daroo
وَٱنشَقَّتِ ٱلسَّمَآءُ فَهِىَ يَوْمَئِذٍۢ وَاهِيَةٌۭ ﴿١٦﴾
Kammu ngun seekora nden ñalnde, sabu jippagol Malaa'ika'en, hara hingu lo'i, ɓaawo ngu wonnde sattungu jogondirngu
وَٱلْمَلَكُ عَلَىٰٓ أَرْجَآئِهَا ۚ وَيَحْمِلُ عَرْشَ رَبِّكَ فَوْقَهُمْ يَوْمَئِذٍۢ ثَمَـٰنِيَةٌۭ ﴿١٧﴾
Hara Malaa'ika'en no wontiri ka seraaji maggu, njeetato e Malaa'ikaaɓe ɓannitaaɓe ɓen ronndoo Arsi Joomi maa kin nden ñalnde. يومئذ تعرضون لا تخف منكم خافية
يَوْمَئِذٍۢ تُعْرَضُونَ لَا تَخْفَىٰ مِنكُمْ خَافِيَةٌۭ ﴿١٨﴾
Nden ñalnde, ko onon weeɓitetee ka Allah, onon ɓee yimɓe. Hay huunde e fii mon suuɗotaako Mo. Allah ko ƴellitoto fii maɓɓe on fow. بلغ Alqur’aana · Faccirol
فَأَمَّا مَنْ أُوتِىَ كِتَـٰبَهُۥ بِيَمِينِهِۦ فَيَقُولُ هَآؤُمُ ٱقْرَءُوا۟ كِتَـٰبِيَهْ ﴿١٩﴾
Si ko jonnitiroyaaɗo talkuru golle mun ɗen ka ñaamo mun, on weltoroyay wi'ugol: Jaɓee! Janngon talkuru golle am ɗen. إنى ظننت أنى ملق حسابيه
إِنِّى ظَنَنتُ أَنِّى مُلَـٰقٍ حِسَابِيَهْ ﴿٢٠﴾
Min mi fellitu ka aduna, wonnde mi immmintinoyte, mi hawra e njoɓdi am ndin. فهو فى عيشة ر اضية
فَهُوَ فِى عِيشَةٍۢ رَّاضِيَةٍۢ ﴿٢١﴾
Hara himo e nguurndam welɗam, hakkee neema duumiiɗo ko o yi'ata. فى جنة عالية
فِى جَنَّةٍ عَالِيَةٍۢ ﴿٢٢﴾
E nder Aljanna toowuɗo nokku e darja. قطوفها دانية
قُطُوفُهَا دَانِيَةٌۭ ﴿٢٣﴾
Aljanna mo teɓateeriiji mun weli heɓude
كُلُوا۟ وَٱشْرَبُوا۟ هَنِيٓـًٔۢا بِمَآ أَسْلَفْتُمْ فِى ٱلْأَيَّامِ ٱلْخَالِيَةِ ﴿٢٤﴾
Ɓe teddiniree wi'aneede: ñaamee yariron ko lorra woo alaa e mu'un, sabu ko ardinirɗon kon golle moƴƴe e ñalaaɗe feƴƴunooɗe aduna. وأم امن أوتى كتبه بشماله فيقول يليتنى لم أوت كتبيه
وَأَمَّا مَنْ أُوتِىَ كِتَـٰبَهُۥ بِشِمَالِهِۦ فَيَقُولُ يَـٰلَيْتَنِى لَمْ أُوتَ كِتَـٰبِيَهْ ﴿٢٥﴾
Si tawii non ko jonnitiraaɗo talkuru golle mun ɗen ka nano mun, on wi'oyay: Ee bone am! Haananiino lam hara mi joniitaaka talkuru golle am ɗen, sabu kuuɗe bone ko woni e mayru kon, waɗata haa mi lettee. ولم أدر ما حسابيه
وَلَمْ أَدْرِ مَا حِسَابِيَهْ ﴿٢٦﴾
Hara mi anndaali hay huunde e ko wonata ñaawoore am
يَـٰلَيْتَهَا كَانَتِ ٱلْقَاضِيَةَ ﴿٢٧﴾
Hara maayde am nden wonuno timmoode am nde immintiŋtaake e mun fes
مَآ أَغْنَىٰ عَنِّى مَالِيَهْ ۜ ﴿٢٨﴾
Jawdi am ndin nafiraali lam duñangol lam lette Allah ɗen. بلغ Alqur’aana · Faccirol هلك عنى سلطنيه
هَلَكَ عَنِّى سُلْطَـٰنِيَهْ ﴿٢٩﴾
Cemmbe e jaahu am ko mi wallitoraynoo fow bonntirii lam. خذوه فغلوه
خُذُوهُ فَغُلُّوهُ ﴿٣٠﴾
Malaa'ika'en wi'anee: nanngee mo, kombon mo haa e daande
ثُمَّ ٱلْجَحِيمَ صَلُّوهُ ﴿٣١﴾
Refti naadon mo ka Yiite fii no o meeɗira nguleendi magge
ثُمَّ فِى سِلْسِلَةٍۢ ذَرْعُهَا سَبْعُونَ ذِرَاعًۭا فَٱسْلُكُوهُ ﴿٣٢﴾
Refti naadon mo e nder jolokooje ɗe junndi mun woni cappanɗe jeeɗiɗi sogonal
إِنَّهُۥ كَانَ لَا يُؤْمِنُ بِٱللَّهِ ٱلْعَظِيمِ ﴿٣٣﴾
Tawde pellet, o gomɗinaano Allah Mawɗo On
وَلَا يَحُضُّ عَلَىٰ طَعَامِ ٱلْمِسْكِينِ ﴿٣٤﴾
O reerɗintaano woɗɓe goo e ñammingol miskiino
فَلَيْسَ لَهُ ٱلْيَوْمَ هَـٰهُنَا حَمِيمٌۭ ﴿٣٥﴾
Giɗo ɓadondiraaɗo alanaamo Ñalnde Darngal, ko duñanamo lette ɗen. ولا طعام إ ل امن غسلين
وَلَا طَعَامٌ إِلَّا مِنْ غِسْلِينٍۢ ﴿٣٦﴾
Wanaa ñaametee woodani mo, si wanaa ko siiɓaa e ɓalli yimɓe Yiite ɓen
لَّا يَأْكُلُهُۥٓ إِلَّا ٱلْخَـٰطِـُٔونَ ﴿٣٧﴾
Hay gooto ñaametee ndin ƴiƴƴiƴiri, si wanaa yedduɓe e bakkondimɓe ɓen
فَلَآ أُقْسِمُ بِمَا تُبْصِرُونَ ﴿٣٨﴾
Allah woondirii ko yi'oton kon. بلغ Alqur’aana · Faccirol وما لا تبصرون
وَمَا لَا تُبْصِرُونَ ﴿٣٩﴾
O woondiri kadi ko on yi'ataa kon. إنه لقول رسول كريم
إِنَّهُۥ لَقَوْلُ رَسُولٍۢ كَرِيمٍۢ ﴿٤٠﴾
Pellet, Alqur'aana ko daalol Allah, ngol O Nulaaɗo Makko tedduɗo on janngata e dow mon
وَمَا هُوَ بِقَوْلِ شَاعِرٍۢ ۚ قَلِيلًۭا مَّا تُؤْمِنُونَ ﴿٤١﴾
Wanaa nde konnguɗi yimoowo; tawde nde yuɓɓiraaka wa gimɗi. Kono fanɗii ko gomɗinton
وَلَا بِقَوْلِ كَاهِنٍۢ ۚ قَلِيلًۭا مَّا تَذَكَّرُونَ ﴿٤٢﴾
Nde wanaa kadi nde konnguɗi mbileejo, tawde mbilewu hino seedi e Alqur'aana. Kono fanɗii ko waajitotoɗon
تَنزِيلٌۭ مِّن رَّبِّ ٱلْعَـٰلَمِينَ ﴿٤٣﴾
Ko jippiniraande ka Jeyɗo tageefo ngon fow
وَلَوْ تَقَوَّلَ عَلَيْنَا بَعْضَ ٱلْأَقَاوِيلِ ﴿٤٤﴾
Si tawno Muhammadu fefindino e Amen yoga e konnguɗi ɗi iwraani e Amen
لَأَخَذْنَا مِنْهُ بِٱلْيَمِينِ ﴿٤٥﴾
Ko pellet, Men yoɓtotono bmo, Men naangira mo doole e kattal
ثُمَّ لَقَطَعْنَا مِنْهُ ٱلْوَتِينَ ﴿٤٦﴾
Hooti Men taƴayno e makko ɗaɗol yottiingol e ɓernde nden. فما منكم من أحد عنهحجزين
فَمَا مِنكُم مِّنْ أَحَدٍ عَنْهُ حَـٰجِزِينَ ﴿٤٧﴾
Alaa hay gooto e mo'on haɗoowo e makko, himo daɗndii e fefindagol e Amen fii mon. وإ نه لتذكرة للمتقين
وَإِنَّهُۥ لَتَذْكِرَةٌۭ لِّلْمُتَّقِينَ ﴿٤٨﴾
Pellet, Alqur'aana ko waaju hulirooɓe Joomi mun ɓen ɗoftagol yamiraaɗi Makko ɗin, e woɗɗitoo haɗaaɗi Makko ɗin. بلغ Alqur’aana · Faccirol وإ ن النعلم أن منكم م كذبين
وَإِنَّا لَنَعْلَمُ أَنَّ مِنكُم مُّكَذِّبِينَ ﴿٤٩﴾
Haray kadi, Meɗen anndi fennooɓe ndee Alqur'aanaare ina e mon
وَإِنَّهُۥ لَحَسْرَةٌ عَلَى ٱلْكَـٰفِرِينَ ﴿٥٠﴾
Pellet non, fennugol Alqur'aana ngol, ko nimse mawɗe wonoyta Ñalnde Darngal
وَإِنَّهُۥ لَحَقُّ ٱلْيَقِينِ ﴿٥١﴾
Pellet kadi, Alqur'aana ko goonga yananaaɗo mo sikke alaa e mu'un, wonnde ko ka Allah nde iwri
فَسَبِّحْ بِٱسْمِ رَبِّكَ ٱلْعَظِيمِ ﴿٥٢﴾
Haray an Nulaaɗo, subbunhinor innde Joomi maa, kala ko haandaani e Makko, jantoɗaa innde Joomi maa Mawɗo On. Iwdi: Al-Mukhtasar fi Tafsir Al-Qur’an
Rewu · ruttu · hiisno · Ko aldaa e winndagol